Jag är inte blödig av mig - men igår grät jag. Visst var hon gammal, och dog i sitt hem, somnade in bland sina älskade djur. Men mina tankar går till Jan. I över femtio år vek de aldrig från varandras sida. Arbetade och reste tillsammans. Så många böcker och utställningar och filmer. Nu är han ensam. Jag vet själv inte vad som skulle vara värre: att överleva min man och bli lämnad ensam eller att lämna honom för att gå förre. Nu hoppas jag att barn och vänner sluter upp kring Jan.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Kära vänner! Från och med nu hittar ni mig på den nya bloggen:   http://ryskabarder.bloggplatsen.se/   Den är rätt hårt nischad,men kul! ...

Ett nytt år - ett nytt projekt. Under året kommer jag att medverka i en ny blogg, ett projekt där vi tolkar modern rysk poesi och lägger ut tre-fyra dikter i månaden. Vi kommer att fokusera på främst ryska singer/songwriters men även en del moderna k...

Det har varit ett turbulent år för mig, med många omvärderingar, många bekymmer och många vägval. En rolig sak som hänt är att jag skaffat en kolonilott, där överraskade jag mig själv rejält. Under andra halvan av året hade jag för första gången på l...

Vad är det med SVT och deras vurm för manliga genier? Mankell skriver om Ingmar Bergman. Mossigt i överkant. Var är den stora satsningen på Karin Boye? Edit Södergran? Astrind Lindgren, för Guds skull! Ja, jag vet att SVT tog tag i Selma Lagerlöf. Me...

Kan inte fatta att det är sant. Tre veckor ledigt. För första gången på tre år. Ska försöka smälta det. ...