...kom för några dagar sedan:

/... / Vi möter en förvirrad social­assistent – Nina – som har sina egna sexuella bedrifter som grund för självförtroendet. Hon råkar ut för en begåvad, ambivalent präst – Ludvig – som också han har sin hemlighet.
  Det är på många sätt en berättelse om mänsklig längtan efter gemenskap. Den ambivalente prästen söker kontakt med social­assistenten, inte för att han blivit förälskad, inte för att han har något att ge henne utan därför att han är – så förtvivlat ensam: ”… jag längtade efter mänskligt sällskap lika intensivt och otröstligt som ett hungrigt spädbarn skriker efter mat.”
Det blir ingen kontakt. Hon vill ha sex för att stärka sin självkänsla: hon är attraktiv. Han vill för allt i världen inte vara ensam: ”… jag hade inget att erbjuda utom en målsökande ensamhet.” Mötet med Ludvig bidrar bara till att minska Ninas självförtroende. Hela hennes torftiga bakgrund spelas upp inom henne: ”… jag hade inga pengar på banken, inget kulturellt kapital hade någonsin satts in på mitt mentala sparkonto …”

Läs resten här

Som författare är jag alltid nyfiken på hur andra - läsare och recensenter - har tolkat texten, nyfiken på vad folk fastnat för. Själv har jag oftast ingen aning om vad som går fram och inte.

 

Anna

4 februari 2009 21:07

Själv tycker jag att Strindberg är en helt okej författare.

 

Inga-Lina

5 februari 2009 17:15

Ja, Braw borde vara nöjd:)

 

Silverstare

5 februari 2009 19:35

Båda är bra. Jag tror inte vårt lands torftighet handlar om det. Rysslands rikedom handlar om deras förhållningssätt till litteratur, kultur, kunskap. Det verkar ingå/ha ingått lika naturligt som knäckebrödet och alla bokhyllor med prydnassaker för oss i Sverige! Tror jag.

Har träffat några ryskor på nätet som kan hela världslitteraturen inklusive filosofer och för dem är det som en klackspark. Alltså något så naturligt att de inte har vett att vara stolta, översittande osv.
Tror Silverstare som drömmer om sovjetiskt utbildningstradition till vårt land av kunskapsskräck.

http://blogg.aftonbladet.se/25935

 

Inga-Lina

6 februari 2009 17:40

Det är inte utan att jag blir lite Sovjetnostalgisk nu och då:) På vissa punkter i alla fall. Men nu när jag bor i Stockholm ser jag nästan lika många som läser böcker på tunnelbanan som jag gjorde i Moskva.

 

Silverstare

6 februari 2009 19:41

Du är rar, men vet du, på tunnelbanan i Stockholm gör man vad som helst bara man slpper titta på sina medpassagerare. Om jag minns rätt. (Har du kollat om de vänder blad, alternativt läser rättvänt?)

Skojar lite. Trevlig Helg önskar Silverstare

P.S Ska läsa din bok "Drottningflickan" så fort jag får tag i den.D.S

http://blogg.aftonbladet.se/25935

 

Inga-Lina

6 februari 2009 22:47

DET var rart:)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Kära vänner! Från och med nu hittar ni mig på den nya bloggen:   http://ryskabarder.bloggplatsen.se/   Den är rätt hårt nischad,men kul! ...

Ett nytt år - ett nytt projekt. Under året kommer jag att medverka i en ny blogg, ett projekt där vi tolkar modern rysk poesi och lägger ut tre-fyra dikter i månaden. Vi kommer att fokusera på främst ryska singer/songwriters men även en del moderna k...

Det har varit ett turbulent år för mig, med många omvärderingar, många bekymmer och många vägval. En rolig sak som hänt är att jag skaffat en kolonilott, där överraskade jag mig själv rejält. Under andra halvan av året hade jag för första gången på l...

Vad är det med SVT och deras vurm för manliga genier? Mankell skriver om Ingmar Bergman. Mossigt i överkant. Var är den stora satsningen på Karin Boye? Edit Södergran? Astrind Lindgren, för Guds skull! Ja, jag vet att SVT tog tag i Selma Lagerlöf. Me...

Kan inte fatta att det är sant. Tre veckor ledigt. För första gången på tre år. Ska försöka smälta det. ...